De flesta organisationer mäter finansiellt kapital, humankapital och numera även AI-mognad. Nästan ingen mäter det som avgör om allt annat faktiskt fungerar: hur väl det mänskliga nervsystemet i toppen av organisationen klarar den kognitiva belastning det utsätts för varje dag.
– Jag tittar på individuell prestationsförmåga baserad på kognitiv belastning och beslutsfunktion. Det är inte friskvård. Det är en konkurrensfaktor, skriver Virginia Palm, grundare av Augmented Mind.
Hjärnhälsan inte prioriterad
Virginia Palm grundade sitt företag efter år i skärningspunkten mellan tech och transformation som produktkonsult i Tyskland och Skandinavien, och sedan globalt i ledarskapsteam på McKinsey där hon gång på gång identifierade samma grundproblem.
– Bolag investerar i teknik men misslyckas i praktiken. Inte för att tekniken är fel, utan för att människorna som ska använda den inte är rustade för det. Den tekniska utvecklingen sker snabbare än hjärnans förmåga att anpassa sig. AI ökar tempo, komplexitet och informationsmängd dramatiskt och ställer helt nya krav på omdömesförmåga och uppmärksamhet. Vår hjärna är helt enkelt inte fabriksinställd för det.
Viktigt med strukturer
Augment Mind arbetar med organisationer, ledningsteam och individer, men alltid med samma startpunkt: diagnostisera var det kognitiva systemet faktiskt brister, och bygg sedan strukturer för att åtgärda det. Det handlar inte om awareness-workshops. Det handlar om att ta reda på när och hur AI-tekniken ska integreras i beslutsprocesserna, hur ledarskapsbeteende och kognitiv trygghet påverkar teamets prestation, och vilka strukturella förändringar som krävs för att organisationen ska klara förändringstakten utan att tappa beslutsförmågan.
Inte wellness
Virginia är tydlig med var Augment Mind positionerar sig: det är varken ett välmående-program eller traditionell coaching, det är ett prestandaprogram.
– Den mänskliga faktorn i det här avseendet är inte en mjuk fråga. Det är en avgörande konkurrensfaktor i en föränderlig värld. Organisationer som inte adresserar kognitiv kapacitet i sin strategi har en blind fläck (blind spot), och den blinda fläcken kostar mycket.
Arbetet börjar alltid med diagnostisering: var uppstår kognitiv överbelastning, var fattas beslut under fel förutsättningar, var i systemet finns en flaskhals? Därifrån byggs konkreta strukturer, inte generiska råd, utan interventioner anpassade till organisationens situation.
– Allt börjar och slutar med individen. Det är så en organisation faktiskt bygger kapacitet som håller. Inte som en hashtag i ett employer branding-program, utan som en mätbar förmåga.